Under 2017 ankom och avreste närmare 47 miljoner människor vid svenska flygplatser. Det är 6 procent fler än under 2016. – Efterfrågan på flygresor visar än en gång hur viktigt flyget är för tillgängligheten inom samt till och från Sverige. Flyget är långväga kollektivtrafik och en förutsättning för att människor ska kunna transportera sig över längre avstånd, säger Svenskt Flygs generalsekreterare Henrik Littorin.
Antalet starter och landningar ökade med 3 procent och är färre nu än vad de var för 20 år sedan. Större flygplansmodeller och högre beläggningsgrad är några av förklaringarna. Det i kombination med en kraftig energieffektivisering gör att utsläppen ligger kvar på samma nivå som för tio år sedan trots att antalet passagerare växt med mer än 12 procent under samma period. Det samlade in- och utrikesflyget står för mindre än 5 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Flygresenärerna betalar dessutom fullt ut för flyget infrastruktur via biljettpriset till skillnad från bland annat järnvägen som får infrastrukturen till största delen betald av staten.
– Flyget gör att hela Sverige kan leva och är en av förutsättningarna för att Sverige ska fortsätta att vara ett av världens mest exportberoende länder. Detta dessutom utan att belasta statsbudgeten. Flyget står nu inför en övergång till hållbart fossilfritt bränsle. Detta fungerar i dagens flygplan och går att flyga med redan nu. Genom att få igång storskalig produktion till ett konkurrenskraftigt pris kan staten bidra till att skynda på denna omställning. Därmed kan vi säkerställa att resandet kan fortsätta att öka i takt med efterfrågan samtidigt som de redan låga utsläppen minskar drastiskt, säger Henrik Littorin.
Sverige har ca 40 flygplatser med kommersiell flygtrafik. Vid dessa flygplatser ankom och avreste 30,9 miljoner utrikesresenärer och 15,8 miljoner inrikesresenärer. Antalet starter och landningar i kommersiell trafik uppgick till ca 267 000.
